Till en början är den gröna dalen ganska sank och man gör bäst i att hålla lite höjd för att inte blöta ned kängorna i onödan. Det är först när man når Kaskaråvtatj som marken blir torrare. Här vadar man normalt jåkken långt ned där den breder ut sig och inte ställer till några problem. Vi hade otur med att biflöderna hade torkat ut och den enda strömfåran som var kvar då blev ganska kraftig. Vi lyckades sedan hitta ett ställe där Låutakjåkkå blev bredare och lugnare där vi kunde ta oss över.

Nasasjåkkå tar man sig över lite högre upp på en snöbrygga. En brant men kortare stigning för en upp till den vackra sjön Nasasjaure. Stigningen till kammen på Nasastjåkkå är en kraftansträn-gning eftersom hela fjällsidan består av blockhav och först nära toppen består av snö. Sedan bär det av nedför där det är ganska lättvandrat. Om man inte hittar en snöbrygga över forsen Kainai-jåkkå kan man tvingas göra en omväg vid glaciär-en Lanjekjekna eftersom forsen är svårvadad.

Tältplatser hittar man först längre ned mot kapellet efter att man har passerat den mindre dalen mellan Lanjetjåkkå (1840m) och Alkavare (1601m). Här får man en fantastisk utsikt över Alkajaure och Sarvestjåkkå i söder om vädret är klart.