Dag 6 (30/7)   Detta var dagen då vi lämnade Sarek. Vandringen till Niak bjuder inte på några problem, jåkken var ganska strid för med tanke på det allmänt låga vattenståndet, men är aldrig något problem. Niakskaite är lättvandrad men lite kuperad, så man vinner på att planera sin färdväg runt de största branterna. Vi siktade på den genaste vägen, vid Suotasjåkkås utflöde. Vadet över Suotasjåkkå är alltid lite trickigt. Två saker försvårar det hela, botten består av stora stenar som gör det svårt att sätta ned fötterna säkert, samt att forsen är bred. Där vi passerade bestod den dessutom av två strömfåror, men vi letade inte så länge efter ett bättre ställe heller. Jag tog mig över på ett svårare ställe för att kunna fotografera Ann-Sofie. Hon klarade sig faktiskt med stövlarna på (knappt!) medan jag blötte ned byxorna över knäna på ett par ställen. På väg mot Akka ser man till att hitta den stora stigen som banar väg genom några bitvis jobbiga videsnår. Även om det inte framgår av kartan så är det bitvis även här kuperat och förvånansvärt ansträngande. Rakkasjåkkå är aldrig ett problem, men vid högt vattenstånd vadar man där jåkken förgrenar sig. Håller man sig till stigen kan det vara svårt att hitta bra tältplatser kring Rakkaspuolta, vi fick ta lite höjd innan vi fann en lämplig avsats. Som vanligt i år var det lite svårare att hitta rinnande vatten och en bra tältplats, men normalt är det inga problem här.